Minneskafé

Syfte

Att aktivera deltagarna att själva få berätta sin historia och att skapa en gemenskap utifrån arkivmaterial.

Lärandetillfälle

Fritid, Skola och utbildning

Tidsåtgång

Ca 1,5 h

Arrangör

Föreningsarkivet i Jämtlands län

Målgrupp

Vuxna och äldre

Plats

Platsoberoende

Antal deltagare

5–40 personer Det behövs minst 5 personer för att få till en diskussion, det är vår minimigräns. Är det fler än 40 personer har vi upplevt att färre vill dela med sig av sina erfarenheter.

Beskrivning av aktiviteten

Deltagarna bjuds in till Minneskaféet genom Arkivets terminsprogram med föreläsningar, workshops och aktiviteter. Varje Minneskafé har ett tema, exempelvis Barnkolonier, Sex och samlevnad, Fordon. Eftersom vi säljer fika och behöver vet hur mycket kaffe som ska kokas måste man anmäla sig till träffen. En person från Arkivet är ansvarig för aktiviteten. Denne ansvarar för att plocka fram bilder och arkivhandlingar temat, handleda samtalet, fördela ordet och bolla in nya frågor när det blir tyst samt servera fika.

Vi sitter inte i skolsittning, utan i en kaféliknande miljö så att det blir lättsamt och enkelt att prata.

Träffen inleds med att den ansvariga från Arkivet berättar lite om temat man valt, ca 15 min. Om temat är Barnkolonier, kan man exempelvis berätta var barnen reste enligt arkivhandlingarna, hur länge de var borta och vilka barn som istället reste till närområdet. Vi visar också bilder i den mån det går att hitta sådana. Detta moment är viktigt för att deltagarna ska komma på banan. De ska få landa i hur träffen är tänkt att gå till, och också hitta nycklar till sina egna minnen.

Därefter är det dags att öppna samtalet för deltagarna. Minns någon det här? Var någon med? Var reste ni? Och så vidare. Flyter samtalet på bra är det bara att låta deltagarna fortsätta. Med jämna mellanrum behöver man dock oftast kasta in nya bollar att diskutera. Till exempel: ”Jag undrar just hur det kändes att som treåring skickas iväg, någon som har några tankar kring det?”. ”Minns ni personalen – hur upplevde ni dem?”. ” De här ostmackorna – vad gott det ser ut! Man kan se att matsedeln såg ut så här för en vecka…”.

Viktigt att tänka på

Det är viktigt att man pratar om temat på ett väldigt opretentiöst sätt, med en tänkt mormor som åhörare snarare än arkivbesökare. Tanken är att deltagarna sedan själva ska kunna fylla i med egna minnen och erfarenheter. Det får inte bli för stor skillnad mellan arkivariens presentation och deltagarnas sätt att berätta.

Eftersom syftet inte är insamling av ny information till befintliga arkiv eller minnesinsamling, har vi inte dåligt samvete för att vi inte dokumenterar de minnen som kommer fram. Även om vi skulle tycka det vore önskvärt i vissa sammanhang.