Fyra viktiga plattformar för förankring av arkivpedagogiskt arbete
Skolans läroplaner och kursplaner
Det är Skolverket som sätter ramar för hur den svenska förskolan, skolan och vuxenutbildningen ska bedrivas och bedömas. Det görs bland annat genom läroplaner som övergripande beskriver skolformens värdegrund och mål, och kurs- och ämnesplaner som beskriver mål och innehåll för ett särskilt ämne.
Förskolan
Läroplan för förkolan (Lpfö18)
”I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa.” (Lpfö18, sidan 9)
Grundskolan
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22)
Kursplan för ämnet Historia
Syfte ”Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar sitt historiemedvetande och sin historiska bildning. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla förmågan att ställa frågor till och värdera källor som ligger till grund för historiska kunskaper. Arbetet med källor ska även ge eleverna förutsättningar att leva sig in i det förflutna.” (Lgr22, sidan 180)
Årskurs 1-3
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Samtal om olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
- Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.
Årskurs 4-6
- Vad historiska källor från tidsperioden, till exempel brev, dagböcker och kartor, kyrkböcker, fotografier och domstolsprotokoll, kan berätta om det förflutna.
- Historiebruk till exempel i gatunamn, minnesmärken och reklam, samt hur historiska händelser och aktörer framställs i böcker och på museer.
Årskurs 7-9
- Demokratiseringen i Sverige och framväxten av välfärdssamhället. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män.
- Tolkning av historiska källor från någon tidsperiod och granskning utifrån källkritiska kriterier. Värdering av källornas relevans utifrån historiska frågor.
- Analys av historiebruk, till exempel hur olika aktörer använder historia för att skapa eller stärka nationella identiteter samt hur olika aktörer använder historia för att skapa opinion eller legitimera makt.
Anpassade grundskolan
Läroplan för anpassade grundskolan (Lgra22)
”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande.” (Lgra22, sidan 8)
Kursplan för Samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap)
Syfte Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska syfta till att eleverna utvecklar nyfikenhet på och intresse för människan, samhället och omvärlden i dag och i det förflutna.
Årskurs 1-3
- Hemortens historia och vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om livet där under olika tider.
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Några olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
Årskurs 4-6
- Människors levnadsvillkor och viktiga händelser i svensk historia från cirka 800 till cirka 1900, däribland statens utveckling och levnadsvillkor i ståndssamhället.
- Metoder för att söka och använda information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Olika källors användbarhet och tillförlitlighet.
Årskurs 7-9
- Människors levnadsvillkor och viktiga händelser i svensk historia från cirka 1900 till nutid, däribland demokratisering och framväxten av välfärdssamhället.
- Människors levnadsvillkor och viktiga skeenden i världshistorien, däribland industrialisering, demokratisering och Förintelsen.
- Metoder för att söka information, till exempel textläsning, intervjuer och observationer. Kritisk granskning av information och åsikter i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Gymnasieskolan
Läroplan för gymnasieskolan (Gy11)
Ämnesplan för Historia
Syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda historisk metod och förståelse av hur historia används. Att arbeta med historisk metod ska ingå i undervisningen. Det innebär att eleverna ska ges möjlighet att söka, granska, tolka och värdera olika typer av källor samt använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser.
Anpassade gymnasieskolan
Läroplan för anpassade gymnasieskolan (GySär13)
”Det historiska perspektivet i undervisningen ska utveckla elevernas förståelse för samtiden och beredskap inför framtiden. Undervisningen ska också utveckla förståelse för kunskapers relativitet och förmåga till dynamiskt tänkande.” (GySär13, sidan 4)
Ämnesplan för Historia
Syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om det förflutna och om hur historia används. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse för hur tolkningar av händelser och skeenden som inträffat i det förflutna påverkar synen på nutiden. Eleverna ska också ges möjlighet att själva använda och tolka historiska källor.
Nationella kulturpolitiska mål
Målen för kulturpolitiken är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund, att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet och att kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå de kulturpolitiska målen ska kulturpolitiken bland annat:
- främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor,
- främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas,
- särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn.
31. Barn har rätt till lek, vila och fritid.
Konventionsstaterna ska respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och ska uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet samt till rekreations och fritidsverksamhet.
Se även punkterna 13, 17 och 28.
Regionala kulturplaner
Kultursamverkansmodellen är en finansieringsmodell som innebär att varje region får en samlad summa statliga medel att fördela till regional kulturverksamhet i respektive region.
